Midsommar, gott humör och badminton

Midsommarn var bra. Det blev grillfest som planerat och det var ganska mycket folk här. Vi åt och drack på gården och senare förflyttade vi oss in för att lyssna på musik. Till slut gick några av oss till det nyrenoverade Skybar. Det var en ”no frills” midsommar vilket var riktigt skönt. På morgonen var den enda ångestframkallande saken all disk som måste diskas.

Midsommarn fick mig att tänka att det är som allt i Vasa går i slow motion och är allmännt stressfritt. För mig personligen, alltså. Har märkt att jag varit på exceptionellt gott humör under min hela vistelse i Vasa. Miljöombyte nu som då gör tydligen gott. Allt crap som får en nedstämd vanligtvis finns fortfarande kvar, men jag har på nåt vis fått lite distans till allt det där. Man inser att allt fixar sig, fast det inte alltid känns så. Åtminstone i sinom tid.

Jag och Johann blev förresten bitna av badmintoniver. Både spelet och estetiken. Vi tänkte att vi måste skaffa ett portabelt nät som man kan smälla upp i park som park. Och sedan, uppklädd i bästa 50-tals stil, propra vita sportkläder och välkammade frisyrer, ta några ronder . Fan, det där blir sommarens hit!

Mera loppis

Vi var på loppis igen idag, jag, Mirre, Johann och Nina. Scorade lite mera grejer: en snygg blå SKF tygväska, två st. italosamlingar (varav den ena har en spännare av paff som ploppar upp då man öppnar gatefolden, hur coolt är det?!), en 70's Commodore miniräknare med självlysande blå display och tillhörande läderpåse, en 70's fön i skrikande orange plast, en film på VHS. Att gå på loppis då man har bakis är det bästa! Fast det har sina risker, då var vi var på Omatori fick en av oss en krabbisattack och måste springa ut för att spy bakom en buske, stackaren... Personen i fråga började må bättre sedan som tur var.

Imorgon (eller tekniskt sett idag) blir det midsommargårdsfest hos mig här i Vasa. Det skall bli jättehuippu. Idag var vi och handlade en massa smaskens från Minimani, och vi skall ställa det riktigt fint imorgon. Lånade dessutom en sån där trailer thrash gasgrill av syrran och Jeremy. Och så skall vi sätta upp ett badmintonnät så att man har annan sysselsättning än bara äta och dricka. Yess!

Finlands soligaste stad

Jepp, fem dagar i Vasa redan, och ungerfär lika mycket till. Det är länge sedan jag varit här, så det är kul att vara här lite längre än bara över ett veckoslut. Har varit på strandbärs, krog, barnkalas (x 2), loppisrunda, träffat mommo & fammo och gjort andra dylika obligatoriska, men roliga saker. Idag har jag dessutom hjäpt syrran och Jeremy att måla deras trappuppgång.

Det som nästan känns viktigast med att vistas här är att hålla upp kontakten med syrrans barn, Kalle och Ofelia. Dom är små, och växer så snabbt så jag vill inte missa en enda fas i deras små liv. Inte heller vill jag bli den där morbrorn som man måste vara blyg för eftersom man inte ses tillräckligt ofta.

Vissa vardagskvällar kan bli lite tråkiga dock, man kan inte springa på krog varenda kväll, och då kan det bli lite frustrerande att tyst tassa omkring här hemma en vardagskväll, efter att mor och far gått och lagt sig. Men det överlever man säkert. Och nu har jag äntligen ett tillfälle att knappa upp på allt jag missat från TV, eftersom jag har ingen i hesa.

Om loppisarna i Vasa måste jag förresten ännu nämna att dom är många och bra. Har gjort en massa fynd; en randig t-tröja, två pikétröjor, en cool sammets v-krage, en rutig kortärmad skjorta och en ny kökslampa! Och för allt det där pungade jag ut endast typ 12-13 euro sammanlagt. Inte illa!

Doctor's Orders

Steg upp kl 8:00 imorse, efter fyra timmars sömn, och släpade mig iväg till läkaren. Jag blev nog inte så mycket klokare av det besöket, han sade bara att ifall handleden är sjuk skall jag vila den och äta anti-inflammatoriska mediciner. Höh, allt det där visste jag sedan förr. Nog är det konstigt att man lär sig mera om läkekonst på internet än av en riktig läkare. Efter en googlesökning har jag nu lärt mig att jag har "tendinitis", vilket är en inflammation av vävnaden som fäster muskeln vid benet, och genom att göra mottänjningar efter att jag spelat gitarr minskar risken för inflammation drastiskt. Dessutom, en diet innehållande B6 vitamin, bananer och mycket vätska lär också ska vara bra. Så det så!

Edit: Glömde säga, lärde mig också att skadan kan bli MYCKET allvarlig ifall man missköter sig, vilket kunde leda till att jag ALDRIG, eller åtminstone under några års tid inte kunde spela gitarr. Det där sade läkaren ingenting om.

iloveregina

Tiden går fort, märker att det är en vecka sedan jag skrev hit sist. Det känns inte så länge, men förutom helgen har det varit rätt så händelsefattig. Kommer inte ens i håg vad jag gjort den senaste veckan.

Det var skönt och avslappnat i Åbo för en gångs skull. Det måste ha berott på att det inte var nån treenit/keikka stress den här gången. Les Yper Sound på lördagen var helt fantastiskt kul. Bra musik av dj:sen, och banden var jättebra, speciellt Regina! Känns nästan som om det var min bästa keikkaupplevelse nånsin, vet inte, kanske... Dom är bara som så genombra; musiken, texterna, personerna, scenkarisman och allt.

På söndagen hade man lite tid dessutom att umgås med åbovännerna på ett sätt man inte umgåtts på på jättelänge. Vi åt glass vid åstranden med Akku, Ville, Hanna, Heidi och Johann, och njöt av solen och bara tog det lugnt.

Imorgon kl 9:00 (blir inte så många timmar sömn, suck...) skall jag till läkaren för att kolla upp min trasiga handled. Skall bli spännande att se vad doktorn säger, fast jag är lite rädd. Hoppas jag inte får spelförbud, för vad skulle jag ta åt mig ifall jag inte fick spela instrument längre? Jag vill inte ens tänka på det.

Den dagen, den sorgen

Åh, varför är det så svårt att ta itu med saker. Varför måste man alltid ha en massa ogjorda saker som gnagar på ens samvete. Tror att jag inte ens känner till en tillvaro då man skulle vara up to date med alla "livsuppgifter" och ha ett rent samvete. Ständigt är det nåt som plågar en; ett ogjort slutarbete, jobbsökande etc etc. Alltså jag fattar inte. Jag vet att jag skulle må så mycket bättre av att bara ta itu med saker, det skulle inte ens vara så svårt, fortfarande söker jag ändå ursäkter och resonemang som låter mig skjuta upp saker.

Tror jag är en mästare på undanmanövrer, den gågna veckan har jag haft nån form av vårstädning på gång. Jag har gått igenom alla skrubbar och skrymslen och gjort mig av med alla onödiga saker. Jag har städat, torkat damm, bytt ut söndriga lampor osv. Det har gett mig ett konstgjort gott samvete. Men nu då jag sitter i min ombonade lägenhet så känns allting precis som förr ändå. Suck...