L'aventure commence

Stressiga tider... Har inte hunnit med så mycket annat på senaste tiden utöver mitt slutarbete. Vad jag dock kan glädja mig åt att nu är slutarbetet färdigt. NU äntligen! Satt i skolan igår och gjorde dom sista finjusteringarna på lay-outen till min bok, sent på kvällen droppade jag CD:n med boken som PDF-fil genom postluckan till lärarens arbetsrum. Pust! Nu skall materialet bara genomgå granskning och sedan skall ett presentationsdatum fixas.

Så vad skall jag göra med denna nyvunna frihet? Min frihet börjar med ett äventyr vid namnet hki-tku-sthlm-tku-hki. Skönt att lämna denna håla bakom sig för en stund, skönt att få lite nya intryck. Tio dagar blir jag borta.

För att snabbt berätta vad som hänt sedan senast... Mor och far sov över en natt hos mig efter deras semester i Madeira. Mitt saldo efter det var bilder, stories, madeiransk chokladkaka (smakade på den idag, god var den!) och organiska eukalyptusgodisar. På lördagen var vi till Kipsari på en halvbra Regina-spelning vilken efterföljdes av ett obligatoriskt Lost & Found besök med Mirre. Ett bra tag sedan jag var där senast faktiskt. Idag köpte jag ett mossgrönt bälte.

Denna kväll skall jag packa inför resorna och titta på Lost.

LFP

Till ära att Pompiste kommer att återuppstå, kvickna till med mun-mot-mun metoden, vakna från de döda, bloggar jag här en trevlig och färgrann bild jag hittade i ett dammigt skrymsle på min hårdskiva.

Lugna, sansade, blå-vita.

There is hope

Det känns som att många saker kommer att nå sin kulminering inom en kort tid framöver. Kommer äntligen att presentera mitt slutarbete som jag jobbat på alltför länge, Pompiste kommer att återupplivas och vi skall ha vår första spelning på en evighet. Och så skall jag åka till Stockholm för att träffa en mycket fin människa. Allt detta inom loppet på två veckor kring mars- och februariskiftet. Jag går omkring med en kronisk blandad känsla av pirrighet, glädje, nervositet, hopp och lite oro. Men det är roligt att ha saker att se fram emot, det är roligt att inse att det här kommer troligtvis bli ett annorlunda år. Ett år då man får bryta loss från den monotona verklighet som dikterat ens dagar alltför lång tid redan. Jag är glad att lämna skolan bakom mig för att äntligen få börja göra saker som verkligen betyder mycket.

Men okej, när jag summerar mitt gångna år nästa januari kommer jag säkert att inse att allt är precis som förr, men det hindrar inte mig från att vara glad just nu. Jag känner hopp.

Morötter och Nouvelle Vague

Skalar potatis och morötter, lyssnar på musik och vill bara dansa! Idag är en bra dag, det är roligt att vara glad.

Igår var jag för andra gången till Kuudes Linja, denna gång för att titta på Kytäjäs första spelning någonsin. Dom spelade perfekt, hade inte väntat mig nåt annat heller. Lugnt, stämningsfullt och fyndigt! Akku skötte sina bass duties som en sann wonderboy.

Snart skall jag äta min mat och dricka några öl för att sedan träffa Mikko och Macke, grabbarna, på bar Åbo. Jag skall dessutom ha mina nya jeans. Finfint!